fbpx

UTMB PTL 2016: Chamonix till Refuge Antërne

DSCN1752 kopia

 

2013 var jag första svensk att genomföra UTMB PTL och ända sedan dess har jag velat tillbaka och göra ett nytt försök på loppet. Ultra Trail du Mont Blanc är ett omtalat löp i kretsarna, många löpare drömmer om att få komma dit, en del tycker det är bara Commerce. Jag tycker att ryktet över eventet håller sig förtjänt av sitt ryckte. Miljön att springa i är helt outstanding, tuff och vacker, bra service och en riktig fest.

 

 

 

Under UTMB fiss det ett antal löp

 OCC 55km 3500m D+

CCC 101km 6100m D+

TDS 119km 7250m D+

UTMB 168km 10500m D+

PTL 300km 26000m D+

 

Där Petite Trotle a Leon är en lagtävlan med två eller tre man för att genomföra löpet över en teknisk bana med navigering genom karta och GPS. Loppet är helt osupportat vilket gör att packningen på ryggen är mer krävande än de andra löpen och att stoppen på refuger är väldigt mycket glesare. Loppet är ingen tävling utan det står för "den långa vandringen". Ja den är lång dessutom med en maxtid på för året 151,5 timmar non stop.

I laget 20590 eller 59 Living the dream bestod av mig Tobias Lindström, Peter Hjelmström och Magnus Hjelmer. Ett lag med mycket rutin som borgar för ett fint äventyr på fjället, där vi har olika färdigheter och erfarenheter. En gemensam nämnare är att vi är alla specialiserade på långa löp och framför allt i bergsmiljö.

Vi samlades på Arlanda en kort stund och upptäcker att vi inte har bokat samma flyg ned till Geneva men möts i lägenheten  Chamonix som ligger ca 100m från start och mål vilket är helt optimalt. Vi kom ned under lördagen, söndagen gick åt att fixa och trixa, köpa några sista spontana dyra inköp, äta mat, hämta nummerlappen och dropbagen, tävlingsinformationen, äta än mer mat, packa klart och vila.

 

Chamonix - Les Tines

Måndagen den 22 augusti 09:00 startar loppet, vi var där i god tid och fick ut vår gps-sändare likväl Messenger och nödsändare, lämnar in dropbagen. Hälsar på kända ansikten från tidigare löp och laddar för avfärd. Det är en helt underbar känsla att få äntligen stå i fållan för att höra speakern trigga upp publiken som allt mer tjocknar till. Sen startar "the last mohikan" som är PTL:s låt, tempen är ganska kylig men det kommer snart bli varmt, vädret skall vara bra de inledande dagarna men det ryktas om värmebölja. Speakern börjar räkna ned och vips går starten och vi ger oss av, totalt 103 lag som har hög förväntan. Från Sverige är vi två lag för året vilket är första gången, det andra laget är Team Vasaloppet.

 

Vår plan är att trycka på inledningsvis för att inte fastan i någon kö i första backen som snabbt blir trång. Vi har som resonemang att hellre kunna styra tempot än att tempot styr oss. Då måste man trycka på lite i starten för att hamna där, första backen uppför längs med Bosson Glaciären till Aiguillette de la Tour   Det går bra, vi gör jobbet, någon navigeringsmiss av mig men ingen fara, det tar lite tid att komma in i det igen. Uppe på platån Plan de la Aguile så följer vi grand north plaue Efter att ha passerat en och annan ravin för att undvika glaciärerna på vägen. Personligen hade jag föredragit glaciärerna då de är snälla just där men jag kan förstå arrangören med. Alla har inte den erfarenheten över att vistas i en glaciär. Temperaturen stiger både på oss löpare och i luften, vyn är helt outstanding att få ta oss med Aguille du Medi på höger sida med riktning mot Hotel du Montenvers Med sikte på Les Dru, denna gigantiska spira med sina 1300 vertikala meter. Första passagen är färdig och vi har ca 1300m utförslöpning ned till Les Tines.

DSCN1743 kopia

 Här kommer en riktigt skojig överraskning att Frédéric Beau som jag gick i mål med 2013 står där. Hur skoj som hällts att få träffa honom även om det var kort då vi måste vidare. Vi har haft kontakt på facebook sedan dess. Riktigt skoj helt enkelt och det gav så mycket energi.

 

Les Tinnes - Refuge Antërne

I les Tinnes stannade vi ca 20 minuter, under tiden pratade vi med Krister och Leila från Borlänge som ska köra TDS. Även det var en riktig höjdare måste jag säga. För att gå loss på backen upp mot col de la Gliére på 2461m Till en början gick den i skuggan i skogen, värmen började pressa på lite. Vi har passerat de första 22km på 6 timmar vilket är lite mer än vad jag trodde innan. Kroppen kändes bra, det gick lätt uppför. Sista 300 höjdmetrarna kom den karakteristiska PTL banan fram med obanat rätt upp på fjället, även om det finns en stig är det så vi får ta oss fram. Det är bara att finna bästa vägvalet för att spara så mycket energi som möjligt. Solen ligger på i ryggen och pressar ordentligt, Peter får tyvärr lite känning av just värmen och har en tuffe sekvens men biter i ordentligt, han är stark.

Vid Col de la Gliére har vi vår första vajer/kedja, det är inte någon större fara utan mest skönt att stö sig på då det är lite bratt bredvid. På collen  får vi skåda en riktigt underbar vy över Les Drus, north face på Grand Jorasses, Mont Blanc, på andra sidan lac Cronu. Helt underbart ögonblick att få uppleva denna passage, säkerhetschefen likaså bergsguiden Lucio står och njuter av att vara på fjället i finvädret och se så att det går bra för alla löpare över passagen.

 

Utför ner mot GR5:an som är en större vandringsled som leder upp mot Refuge Antërne för första matpausen då det är en PTL-friendly refuge där vi kan köpa mat och sova om vi vill. Vi siktar in oss på föda, fixa fötter, WC besök sedan iväg. Maten är kanon även om det är lite väl rörigt inne i refugen i vårt tycke men såhär i inledningen av loppet har alla bortom för att fortfarande spara så mycket tid som möjligt. Skoj att träffa på Beat Jegerlehner som jag sprang med 2013 och haft kontakt med, vi hade följe några dygn den gången och det skulle bli så denna gång med att vi hade lite följe ett slag.

 

DSCN1745 kopiaLes Dru

 

CartesPTL2016 final light page 003

 

CartesPTL2016 final light page 004

CartesPTL2016 final light page 005

 

 

introbild images\/veckanstips\/ptl16\/del1\/DSCN1743-

© 2022. All Rights Reserved.