Lurs backyard Ultra är det en tävlingsform för att stanna eller en fluga?

Morgex - La Saxe

Varmt varmt varmt ut från Morgex, temperaturen ligger på ca 33 grader i skuggan. Vi ger oss av på asfalten mot mont Cormit 2476m. Förhoppningen ligger att leden ligger i skugga till en början på berget då temperaturen är riktigt stekande. Lite ouppmärksamma till en början gör att vi går fel, inte mycket men något. Vid varje kar med vatten passar vi på att svalka oss genom att tvätta av med vatten, fylla kepsen par gånger och hälla den ordentligt över oss, riktigt uppfriskande. Vid sista anhalten som jag tror så panik dricker jag så mycket jag bara orkar få i mig. Jag tömmer nästan 2 stycken 500ml flaskor och bli tokskvalpig i magen. Men jag vet att det kommer gå fort att svettas ut och det kommer behövas.

Mauvosin - Entroble

Mauvosin ligger vid en stor damm, vi såg dammväggen uppe på collen och det är en riktigt mäktig syn att se de kristallklara turkosgrönas vattnet i kontrast till alla berg. Starten mot Fenetre Durand är enkel och går via ett tunnelsystem längsmed dammen. Man får tänka till lite för att inte ta fel tunnel ibland men det går fint och vi kommer ut på andra sidan för att knata på en grusväg upp till 2200m ungefär innan stigningen tar vid. Fenetre durand 2801m passerar vi 03:09. Vi har dessutom varit tvungna att ta en 5minutare sömn på vägen, vi får ta en till efter passet dessutom för ögonen står i kors.

Orginalruten var genom Ollomont innan klättring upp mot Champillion men nu kommer vi hålla 2000m höjdkurvan runt om dalen istället vilket är till att föredra. Vi går på så gott det går i ett hyggligt tempo, Även om det är löpbart i denna passage så väljer vi att gå på i rask takt där det är enkelt. Vid ett tillfälle ska vi kliva av vår fina grusväg för att ta oss till en stig. Svårigheten är att vi kommer nära branta bergssidor vilket gör att GPS:n bara studsar, dessutom är stigen mer obefintlig än befintligt vilket gör det svårt att ta sig fram. Det tar lite tid men vi kommer framåt tillslut, väl inne på stigen går vi iväg en liten bit för att sova ca 20 minuter. Det var även riktigt skoj att träffa på Dima jag sprang med under 2013, vi körde lite och snackade under vägen på Durand.

Refuge Robert Blanc - Charlet de Miage

Med ny kraft och motivation, en grym dialog lyfter vi oss från källaren till att jobba grymt bra igen. Vi finner snabbt vägen utför, vi hjälps åt. Lite som att alla taggade till under sömnen efter en analys vid middagsbordet som var enkel, nu kör vi. Utför solas ingen tid utan vi kör på riktigt bra. Vi finner leden in mot en av de sista tekniska passagerna som är Col d'Enclav som är lätt uppför, mest bara tugga på första collen och även upp till Enclav. Utför kommer vi att följa en rygg som innefattar lös material och scrambling, en riktigt pärla att få uppleva helt enkelt, nedanför ligger Lac Jovet på 2174m höjd som är en underbar inramning till vyn. Vi tar det försiktigt utför så att inga sten faller och att inget händer, tyvärr så kommer en sten i rullning och snabbt lyfter jag handen mot munnen och ropar "Stone" för att varna löpare nedan. Som tur är går den åt ett håll i säker fallinje men man vet inte, det ekar mellan bergväggarna utan att jag egentligen behöver ta i. Det är inte som på högvakten då jag stog under 1998 vid slottet då det skulle höras i hela gamla stan. Här tar vi i med klar och tydlig stämma för att varna. De andra nedanför kollar upp för att lokalisera stenen och ser det är safe.